Tilbake til Forsiden (logo) English Language Pages
 | Vevkart |
Hjem Dette tilbyr jeg Kontakt meg Siste Nytt Filosofisk Om Anders Holt
Eksterne nyheter Mine nyheter Omtale
Forside av Omtale

Dagens Nyheter i Sverige, 23.08.1998

Medie: Dagens Nyheter i Sverige, 23.08.1998
Tittel: Rödvinsfilosofens tid ett minne blott - Konferens om 2000-talets dygder
Tekst: Gunilla Eldh
Illustration: Jockum Nordström


KarikaturTegning fra Bensberg (billedtekst, som innledning)

Det var inte precis några ytliga mellansnack i pauserna när ett par hundra filosofer från hela världen nyligen möttes strax utanför Köln. Temat var dygder och vilken betydelse de har i den moderna människans liv. "Om dygder är levnadskonst, vad betyder denna konst i det västerländska samhället inför 2000-talet?"

(Ingress)
Under fem varma sensommardagar fylldes det gamla katolska prästseminariet i Bensberg, Thomas-Morus-Akademie, av passionerade och snacksaliga tänkare: Imperiebyggare, slumsystrar, elitister, hippies, smarta svartklädda studenter och gamla damer med silverhår och knytblus - alla visade de samma brinnande intresse för filosofisk praktik. Man tror sig ha hamnat mitt i en burlesk roman när man hör en lätt alkoholiserad skämtare och ateist från Luxemburg diskutera askes med en fransk zenbuddist och en jungiansk psykoanalytiker från New York.

I föreläsningar, workshops och spontana samtal avhandlades under veckan ett oräkneligt antal dygder, till exempel närvaro, beskedlighet, tillit, sunt förnuft, dialektik, humor, eftertanke och självförståelse.

Efter invigningskvällens svettiga och känslostormande Beethovenkonsert kylde filosoferna av sig med iskall Kölsch, det lokala läskande ölet. Det dröjde inte länge innan ett mäktigt sorl steg upp från rådhusgården mot stjärnhimlen. Ett av kotterierna försökte reda ut vad ironi egentligen är. Holländaren Dries Boele och Anders Holt från Oslo roade med spontanteater kring begreppet, och visade sig ha lite att luta sig mot: Holt skrev sin avhandling om ironin hos Kirkegaard och Boele har praktiserat Sokratisk dialog med Amsterdampoliser, sjuksköterskor och privata företag. Ironi är ett medel att skapa distans till andra människor och sina egna känslor, var budskapet.

Att välja och vraka mellan ett fyrtiotal föreläsningar och workshops är som att bli bjuden på en barrunda: Man får vara sparsmakad för att inte bli överförfriskad och variera sig för att inte bli uttråkad. Billigt rödtjut hör ju till myten om moderna filosofer men det var inte vad som bjöds publiken i Bensberg. Däremot ett antal mycket långa föreläsningar om förhållandet mellan akademisk forskning och filosofisk praktik, närmast att likna vid prestigefyllda vinprovningar där deltagarna positionerar sig. Dem hoppar vi över här.


En Tequila Sunrise
Vi rivstartar i stället med en Tequila Sunrise: Workshop med Vaughana Macy Feary från New Jersey, USA, en superamerikansk filosofidoktor i tuperad kolsvart frisyr, make-up och smycken från Elvis storhetstid.

Feary presenterade en imponerande uppsats, pepprad med referenser och noter, sprungen ur samtal i kvinnohus, fängelser och fattigkvarter. Hennes tes är att många av nutidens kvinnor lider av konflikten mellan traditionellt kvinnliga dygder, som omtanke och omvårdnad, den liberala feminismens "egen" dygd självständighet, samt traditionellt manliga dygder som rättvisa och tapperhet. Hennes uppgift som praktiserande filosof är att lysa upp landskapet så att varje kvinna kan hitta sin egen väg.

Feary öppnade sin workshop med en saklig exposé över de historiska filosofernas kvinnosyn: Aristoteles hävdade att kvinnans enda dygd är lydnaden gentemot mannen. Hon är en muterad man, en monstruositet. Som om det inte var nog, slog han också fast att kvinnan saknar kontroll över sina känslor. Den skarpa analysen fördes vidare av Thomas av Aquino och användes senare för att rättfärdiga häxjakten.

"And the beat goes on!", som Feary sa: Kant, den mest uppburne filosofen i modern tid trodde inte ens att kvinnor kunde ha några principer. Hegel jämförde kvinnor med växter och sådana kan man ju på sin höjd småprata med. Shopenhauer ansåg att kvinnor inte hade några som helst moraliska dygder men Nietzsche kom i all fall fram till en - värdighet.

Feary beskrev relationen mellan sina "små" kvinnliga klienter och manliga historiska giganter som Aristoteles och Schopenhauer som ironisk. Hennes klienter Catherine, Carmelita och Jazz, borde ge de gamla grekerna och deras efterföljare ett extravarv i graven: Den svikna hustrun Catherine satte dygderna Rättvisa och Sanning högst, den alienerade Carmelitas idéal var Realism och Balans medan narkomanen Jazz kom fram till att hon ville känna sig som en hel människa och alltså siktade mot Visdom.

Många av Fearys klienter visade sig ha en så stark längtan att komma underfund med meningen med sitt liv att de var beredda att röja upp i tillvaron för att ge plats åt samtal och nya tankar. Filosofisk vägledning förutsätter till exempel att klienten inte har akuta medicinska problem eller allvarligt missbruk.

Feary utbildar också en slags barfotafilosofer som tar sig an kvinnor innanför fängelsemurarna. Mentorerna är bara snäppet bättre rustade att komma tillrätta med livet än de kvinnor som de vägleder. En anledning att de klarar den svåra uppgiften är att de inte är rädda för lidande och sorg, menar Feary.

- De behöver inte heller dölja, varken för sig själva eller klienten, att de bär på sådana erfarenheter. Välsituerade kvinnor avböjer ofta att arbeta med så svåra klienter för att de är så rädda att deras egen sorg ska blottläggas, berättade Feary.

En Bloody Mary
Nästa beställning får bli en Bloody Mary: Holländskan Karen Murris som arbetar i Newport, Wales attackerade det filosofiska bildspråket som hon hävdade är rakt igenom manligt. Med en kvinnlig metafor bör filosofiska praktiker få klienterna att växa av egen kraft, snarare än att bygga upp dem efter en bild av manlig ingenjörskonst och råstyrka.

- Att vara gravid är en kvinnlig metafor för filsofisk vägledning. Man får helt enkelt ta in klienten i sin livmoder, sa Murris. Där ska hon givetvis inte stanna onödigt länge men, liksom barnet som den gravida kvinnan bär på, blir klienten bara gradvis en annan människa.


En forfriskende Limoncello
Murris klarade sig helskinnad från föreläsningen och det gjorde förvånande nog också Sidsel Høye Haugan, en av Oslo-praktikerna. Om det är modigt att vara feminist och filosof så är det nästan dumdristigt att presentera en tanke i akademiska kretsar, som bygger på personlig, andlig upplevelse. Inte alla filosofer accepterar mystiken som en del av det mänskliga livet och en väg till visdom.

Om vi låter bli att blanda in nattvardsvinet i krogrundan och inte heller bryr oss om munklikörer så ligger nog Limoncello närmast det høye Haugan bjöd på. Det är en översinnlig italiensk citronlikör som måste upplevas.

- Självförståelse är en dygd i sig och garanterar äktheten i en människas strävan efter de andra dygderna, menade Høye Haugan. Hennes bekantskap med Den Helige Franciskus, via den medeltida filosofen Bonaventura, har fört henne närmare sig själv. Hos Bonaventura är "den inre vägen" inget självändamål, utan vägen till kärlek (caritas) och fred med världen, Guds skapelse.


Livets mening er ikke en meditasjonspute
Eller som Dries Boele från Amsterdam uttryckte saken: "Livets mening är inte att sitta på en kudde och meditera, kudden är bara ett medel för den som vill lära sig konsten att leva i världen".

"Sokrates åt alla" tycktes vara Boeles devis, folklig som ett glas Ozo, det grekiska anisbrännvinet. Han ledde en workshop där deltagarna fick tillfälle att praktisera sokratisk dialog. "Känn dig själv" och "våga använda din egen hjärna" är tumreglerna för den som vill lära om livet den sokratiska vägen. Målet är samförstånd - inte kompromiss.

Dialogen omgärdas av lika stränga regler som fotboll. Deltagarna måste öva sig i de sokratiska dygderna lika allvarligt som en fotbollspelare går in för sin träning: Att vara uppriktig,, inte vara så snar att döma, vara beredd att ompröva sina åsikter, lyssna och ha tålamod. Metoden förutsätter att varje deltagare känner sig trygg och fri att verkligen resa sina tvivel och säga sitt hjärtas mening, något som är svårt om inte alla uppträder sportsligt.

ämnena är sällan av vetenskapsfilosofisk natur, även om Boele själv minns en dialog om det sluttande planet som en riktig höjdare. Nej, hans erfarenhet är att vanliga människor är mera intresserade av tunga moralfilosofiska frågor som vad hat är och om det är möjligt att förlåta vad som helst.

- I vår tid, när moralen varken är given eller gemensam, är den här sortens samtal nödvändiga, sa Boele. Sokratisk dialog är inget mindre än övning i personlig moral och konsten att leva.


En svært tørr Dry Martini
Torr och färglös som en Dry Martini var Thomas Stölzl som har mottagning tillsammans med en psykiater i Freiburg. Han höll en liten elegant etymologisk utläggning om mod som filosofiskt begrepp.

- Det här är ingen attack mot fegisar. Filosofikt mod är inte detsamma som tapperhet.

Men vad är det då? frågade publiken. Stölzl famlade efter Xenofanes:

- En modig människa är skeptisk, vänlig och eftertänksam. Pressad till det yttersta klämde han fram oliven:

- Vad mod är måste man lära sig själv.


------------------------------------------------------------------------

Amerikansk filosof löpte verbal amok
Den fjärde internationella konferensen för filosofisk praktik slutade dramatiskt. Professor Lou Marinoff från New York (vd för American Society for Philosophy, Councelling & Psychotherapy, och ordförande i American Philosophical Practitioners Association) tappade kontrollen under sitt föredrag och löpte verbal amok bland sina kolleger. "Galna hundar" kallade han dem som inte stöder hans lobbying för en amerikansk lag om legitimationstvång för praktiserande filosofer. Imperiebyggaren Marinoff lät sig till sist övertalas att diskutera med sina meningsmotståndare istället för att förolämpa publiken från podiet. "När hjärtat är sårat blir hjärnan oklar", var en storsint kommentar från en av deltagarna.

Nästa konferens kommer att anordnas 1999 i Oxford av British Society of Consulting Philosophers där doktor Karin Murris är ordförande. År 2000 kommer konferensen att hållas i Jerusalem, lovade Shlomit Schuster, ordförande i The Israeli Society for Philosophical Practice and Councelling. Dr Schuster praktiserar filosofi på Hot - Line och träffas även på http://www.geocities.com/Athens/Forum/5914.

Som DN tidigare berättat (22/7) är filosofiska praktiker en ny yrkesgrupp på den blomstrande terapimarknaden. Medan den traditionella psykoterapin inriktar sig på individen och det unika i hennes historia, tar praktikern fasta på det allmängiltiga i klientens problem. De flesta som hamnar i en livskris har existensiella problem och är ofta hjälpta av att se att de inte är ensamma, menar praktikerna. Utgångspunkten för de filosofiska praktikerna är att alla frågor angår en filosof men framför allt frågan hur människan ska leva sitt liv.

1982 grundade Gerd Achenbach Sällskapet för Filosofisk Praktik. Nu försöker den ursprungliga föreningen behålla initiativet genom att grunda ett internationellt sällskap men det är en öppen fråga vilken roll den kommer att spela.

Med från starten var även Anders Lindseth, professor i filosofi vid Tromsö, världens nordligaste universitet. Inför konferensens öppnande sa han att praktikerna har mycket att tillföra den akademiska filosofin. Praktikerna är de som möter nutidens människor och vet hur livsfrågorna ser ut idag. Skillnaden mellan filosofisk praktik och psykoterapi förklarade han så här:

- Männsikor som söker psykoterapi vill oftast bli av med något, ångest, skuld, sorg eller tvångstankar. Till en filosofisk praktiker kommer i stället de som saknar något i livet.

- Temat för årets konferens, dygder, har länge ansetts som så mossigt att det är spännande att ta upp, sa Gerd Achenbach, värd för konferensen. Det har också visat sig vara ett aktuellare ämne än vi insåg för ett år sedan då vi bestämde temat. En uppgift för filosofin och då särskilt praktikerna som arbetar med livs levande människor, är att se hur dygderna bytt skepnad under historiens gång. En kardinalsdygd som tapperhet spelade samma roll under antiken som det vi idag kallar civilkurage, menade Achenbach.

Her kontakter du meg!





























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen























Tilbake til toppen






















Tilbake til toppen
| Hjem | Tilbake til toppen | Vevkart | Søk | Kontakt meg! | Om disse sidene |